Hah, jag har inget minne från mina drömmar inatt. Det måste betyda att jag inte är sjuk i huvet trots allt. Eller så beror det på min störda nattsömn, caused by Ilse, den gnällande hunden som lackade ur när hon inte fick sova i min säng. Men jag hade ju bäddat rent for christ.

Nu ska jag borsta flabben och dra till kneget. Egentligen vill jag blogga hela hela dagen för jag har tuppjuck i fingrarna. 

Här får ni en dikt som jag skrev till julia häromdagen:

Våren går mot sommar

Mina tankar smakar sylt

Man vaknar och man somnar

Med ett ölkrus som är fyllt

Såren spåren åren och ett hjärta som gör ont.

Våren Julia Våren! Då finns det inget ont.

Jag kallar den för Vår, syster, vår!

Jag tänker mig en solig måndag, Waldermars udde, tårta, thai. Ska det vara så svårt att ordna? Vackra människor ska det vara också. Just så som förra året. Styr upp!

Nu gör jag det bara. Hittar fokus och klarar tentan. Sen kan jag sova hur mycket jag vill. Men idag ska jag till hästarna med T. Drömde inatt om en häst med ett för som hette Gurkan och som jag kunde bära i famnen. Så det gjorde jag, hela tiden. Stallmiljön återkommer så ofta i mina drömmar. Det måste sitta väldigt djupt i mig men det är väl inte så konstigt efter alla år med djuren.

Åh, så drömde jag att min morbror hade försökt mörda morfar. Vi hittade honom i gästrummet i Brokind, hålig och trasig och blodig. Så hemskt. Lilla fina gubbe. 

Nej, nu ska jag rabbla några verb innan jag måste ge mig iväg. 

panikångest attackerar mig och målar in mig i ett hörn. jag stressar upp mig, min hjärna skriker, pulsen ökar, jag tror jag ska dö. men jag sitter stilla, till synes lugn, samlad, gör det jag ska. fett läskigt det här. och vad fan beror det på? singellivet gör mig farlig för mig själv. lever ut så mkt på en och samma gång. nånting inom mig säger att jag borde settle down, att det är det jag vill. skaffa mig en fru, en man är inte längre möjlig i mitt liv, en fru som sagt och några fina ungar. men jag har inte ro till det. inte lust. ser saker och ting ur ett annat perspektiv nu när jag är själv. behöver rå om mig själv. behöver få välja om jag ska vakna ensam eller på en kvinnas arm. behöver får välja fritt vem jag ska umgås med. men jag måste lära mig att göra det med stoltheten i behåll och utan att disrespektera andra. vill inte såra någon, inte skada, inte göra någon besviken. men det är sån här jag är. så som jag var igår på klubben är just precis sådan jag är. det finns de som har försökt ändra mitt agerande förr, som har påpekat mina brister, talat om att jag ska skärpa mig och sluta göra mig till. men jag är mig själv så här. kan inte vara still när jag är påverkad, glad, omgiven av vackra människor. kan inte lova någon något, inte ge mitt ord för något. jag vill vara överallt, ta i alla, kyssa alla. det är den jag är och jag måste acceptera det. snälla fina människor, gå inte ivägen! låt er inte såras. jag vill er bara väl. paniken växer igen. dunk dunk dunk i hjärtat. hjärnan rusar, kroppen är slapp. studierna trycks tillbaka trots tentan imorrn. jag tror på mig själv. det kommer gå vägen. såja anna, ta det lugnt nu. läs lite till o gå sen o lägg dig. behöver nog min mammas lugnande ord nu. få bli ompysslad. åh hemma. brokind. hundar. föräldrar. syskon. min bror ringde från filmfestivalen i cannes. det gjorde mig så glad. jag älskar min familj. drömde att pappa dog. det var så fruktansvärt hemskt. men inatt pratade han franska. och en nära vän till mig blev våldtagen av ett av mina ligg. så mkt smärta, sån stress. inte konstigt att ångesten infinner sig. lugnande ord. andas in andas ut.

Mina damer och herrar. Jag ber om ursäkt för den dåliga uppdateringen här på Tricket. Det ska bli en ändring nu. Jag har så många ord i mig som jag vill få ut och ner på datorn.

     Jag äter nudlar och undviker plugg o disk. Dekadensen hänger sig kvar efter helgens GBG-tripp. Shit vad fint det var, jag längtar verkligen tillbaka. Känner mig så fri och obunden när jag är där. Skrev till o med ny rap när jag var nere. Och det var ages ago sen sist. Det skulle också kunna bero på min relationsstatus då kreativiteten tycks öka när jag är en flata på jakt. Honorna jag lyckas locka med mig hem ger mig lust och energi I guess. En av dem har till o med snackat om att fiixa hiphop-workshop på Pride. Det vore ju guld värt! Annars är det inte så mkt nytt. Har hunnit till sista Stieg Larsson, kom

 mit över Lword-tragedin, snart klarat av franskan samt sökt in på högskolan till hösten. Det ni! 

     Ojdå. Nu rullade just den stora tröttheten in. Bäst att dricka kaffe så inte disken blir stående.

Chiao!

Jag har börjat läsa Stieg Larssons "Män som hatar kvinnor". Filmen är kommen och människor jag älskar vill se den med mig så jag tönkte att det nog var bäst. Har hittills inte blivit frälst av vare sig Salander eller nån annan men den tiden kommer väl.

Såg just det senaste L word-avsnittet. Tänk att man kan bli så fäst vid fiktivt folk som jag har blivit vid dem. I flera år har jag haft dem i mina tankar, följt deras öden, fasats över deras hemskheter, fascinerats av deras förmåga att väcka sån lust i mig. Jag är obsessed helt enkelt, och den dagen serien slutar göras kommer en liten del av mig dö. Jag har till och med utvecklats i min kärlek till dessa kvinnor. Är inte längre handlöst förälskad i Shane utan börjar se fördelar i andra. Efter detta avsnitt kan jag till och med ge med mig när det kommer till Bette. She´s one of a kind.

Annars är det lite skakigt här i huvet. Jag försöker sakta ned och gå in i mig själv, söka rätt på vad jag verkligen känner och tänker, utan en massa flimmer och filter. Det är så svårt att höra sig själv ibland. Men imorse hade jag en bra sån stund. Sprang nästan en mil i gnistrande snö och solsken, bland rävspår och granar och röda gårdar. Lyssnandes till Mozart och Sleep Deprivation med Simlian nånting fann jag lugnet och styrkan i den här dagen. Jag vet dock fortfarande inte vad jag vill, vart allt leder, vart jag är på väg och vad som komma skall. Jag tänker att jag kanske kommer in på läkare i Lkpg och att jag då skulle kunna bo i Lilla stugan. Det är en fin tanke, om än något gänglig och bräcklig. 

Nu ska jag ta med djuren upp till vägen och hämta tidningen. Må den gråa himlen åter bli blå och må Svenskan ha kommit idag så jag inte tvingas hålla till godo med Östgöta Correspondenten. 

Så var jag tillbaka. Tiden ligger som ett slaskigt spår bakom min rygg och jag kittlas vid tanken på allt som var då och allt som är nu. Bor hemma i älskade Brokind i några veckor. Finner lugn och trygghet i småfåglar och frusen mark, joggar ifatt mina tankar och bakar citronpaj till mamma. Franskan ligger vid mina fötter och jag behärskar förmågan att ta den an. Betygen ska höjas, jag kommer att lyckas, våren är på väg och jag ska bli lycklig. Uppsala ruvar på vårkänslor, jag anar en tid som ska ge mig mersmak och jag ser skönheten i de människor jag snart ska få möta.

Ikväll ska vi på bio, mamma, pappa och jag. Den gamla biografen i Bestorp visar Benjamin Button och jag ser verkligen fram emot att få se den. Biomörker och flimrande filmduk, och jag ska nog köpa choklad. Sedan sen kvällspromenad med de lurviga djuren och skön nattsömn i en riktig säng. Vem kunde kräva nåt mer? 

Kära läsare!

Det finns en ny blogg som jag antagligen kommer skriva oftare i än i den här. Jag säger inte alltid, så ta för vana att läsa båda två. Den  nya är en gemensam för mig och min fru. Läs och fröjdas!

http://freeyourass.blogspot.com/