De har fångat honom igen. Han finns i en liten bassäng ihop med arma bröder och systrar i Göteborgs slottskog. Uttråkad och apatisk och alldeles vacker och blank simmar han omkring med sin tunga kropp och känner hur havet ligger någonstans långt långt borta, lika vackert och blankt och väntar på honom. Han är en säl den här gången och han försöker sitt tråkiga liv till trots hitta på saker att göra under dygnets alla timmar. Han hittar stenar och gamla fiskrester på botten av den lilla pölen han bor i och han simmar upp till ytan, kastar med huvet så att hans uppfunna leksaker flyger en bit upp i luften i en kaskad av vatten, singlar mot ytan igen och han kastar sig bakåt och åt sidorna för att lyckas fånga sin lilla tingest. Ibland misslyckas han och missar stenen som återigen sjunker till botten. Det händer att han inte återfinner den och han tröttnar och tvingas finna någon annan sysselsättning. stackars stackars willy. men räddningen är nära. jag ska låna en bil och hyra en släpkärra. en övertäckt sådan med plats för en stor uppblåsbar bassäng och en massa fisk. så åker jag dit mitt i gryningen en dag då ingen ser och så lockar jag willy och hans systrar och bröder till mig och berättar för dom att "nu snart ska ni få komma till det vackra blanka havet". och så hjälper jag dom upp ur pölen, in i släpkärran där de tränger ihop sig i den lilla gummibassängen. "trångt jag vet men bara för en stund. ät lite fisk nu." och sen åker jag iväg i flygande fart genom skogar och natur och städer och berg och land och rike ända ända bort till det riktiga blanka vackra havet. och så kör jag ner på en strand, andas havsluft och tror på friheten, öppnar släpkärran och ropar till willy att han ska skynda på de andra. "ut ut ut mina vänner sälarna. ut i havet i naturen i friheten. ut och lev som ni är värda och upplev era drömmars hav. här tappar ni inte bort era stenar för det finns stenar i oändlighet. och levande fisk att äta och andra sälar att bli vän med. ut med er nu och simma fort iväg. vi ses i sommar." och så ser jag hur den lilla sälflocken släpar sig ner i havet och hur willy vänder sig om och ler mot mig. fri och glad. åh vad jag önskar att alla djur kunde få vara så. mina fina fina sälar i slottskogen som är alldeles ledsna. nångång ska jag göra en Rädda Willy för er på riktigt.