Saker förändras i en rasande takt. Som att ett berg ena dagen plötsligt blir en sjö till nästa. Som att träden börjar sjunga eller som om himlen trillar ner. Bomber som splittrar länder och lämnar små guldglimmande spillror. Som att det växer och gror och spirar magiska växter mellan husväggarna i området. Mina hundar börjar prata och jag kan plötsligt trolla. Jag gör en helt egen stad åt mig och dem. Trollar fram delikata maträtter varje dag. Visar de bästa filmerna i de största parkerna på de största dukarna bara för oss. Vi sitter under filtar och ger varandra gåtor. Henry sjunger barnsånger och jag och Moses pratar engelska så han inte ska förstå. Sen går vi till ett hus, vilket vi vill i staden för alla är ju våra. Åker hissar i loopar och öppnar de finaste dörrarna. Har disco hela natten eller sover under lyxiga dunbolster. Ja, allt är annorlunda plötsligt.

Egentligen är det nog bara så att allt som händer är precis som vanligt. Förändringarna är stora men helt i sin ordning. Så är det alltid. Det som var bergfast nyss blir plötsligt upplöst. Förtroenden är som fjädrar. Kärleken är påhittad och lurig. Ingenting är idag vad det var igår.

Men jag fortsätter trolla och går med hundarna i skogen.