Ja det var längesen jag skrev. Jag ska skärpa mig nu.

      Ett nytt liv på en gammal plats har sparkat igång. Det känns lite underligt att vara tillbaka i Lkpg igen, att läsa samma gamla ämnen en gång till, att hänga så mycket med mams and paps igen. Och att det ändå känns så annorlunda.

     Jag är glad att vi bor ute på landet. Bärplock och kvällsdopp och getingar och växter i press och tre tv-kanaler och kalla nätter och julles bröd och bryggan och kanot och kossor och lanthandel och sensommar och lycka, har gett mig mersmak. Mer smak på lantlivet. Stadsliv är överskattat, var så säker.

     Igår var vi på sinnesrogudstjänst i Domkyrkan. Konstiga fina människor i den vackra gamla byggnaden, gitarrspel som fick en att darra och en lång lång tystnad mitt i gudstjänsten som var alldeles för kort och alldeles underbar. Jag blev nästan lite religiös där i den hårda träbänken. Men räds icke, jag tänker inte bli en churchie, bara gå dit och söka sinnesro lite då och då.

     Det finns så mycket att skriva om så lite. Valpen och kärleken som tar upp all vår tid här. Känslan av att kunna njuta av att ha mobilen avstängd i tusen år utan att sakna den. Inte många som ringer ändå men det räcker att slippa svara kanske bara en gång. Jag är nog ganska nöjd med livet just nu. En liten ångest i magen på grund av skolan och det gamla finns ju där, men som helhet är jag nog ganska lugn. Kanske är det det dom är sinnesro? 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Den svarta skärmen. Tangentbordet. Tystnaden. Spelar lite ukulele. Diskar lite disk. Lägger mig på sängen och luktar på hunden. Fågelkvitter. Framtidsdrömmar. Förväntan. Den svarta skärmen. Tangentbordet. Tystnaden. Kollar bilder i mobile...

Köksfönster. Kaffekopp. Hunden under bordet. Nyduschad. Huvudvärk. Måste klippa klor. Måste diska disken. Skicka några mail. En oansenlig dag. Men trygg. Den röda radion. Rösterna som talar. Polisrapporter. Gärningsman. Folk som lämnar blommo...

Det är inte nu det händer Inga vindar vänder Än är allting uppochner Det är bara oss vi ser Bränner ut oss på kontoren När vi avvisar personer Som vi inte vill ska bo här För vi bor här Ja vi bor här Och vi vill inte dela det Det som är v...

Sitter i ett väntrum på en privat vårdcentral och äcklas. För det första kallas väntrummet för lounge. Sen resten. De stora vitsvulstiga tyg- och ståltrådslampskärmarma i taket. Stora fyrkantiga fakeskinnmöbler som får det att lukta kemiskt. Pär...

Jag vill ta tillfället i akt o diskutera flyktingpolitiken Alla brotten mot asylrätten alla korrupta gränspoliser Alla tårgasröda ögon alla de fasansfulla skriken Alla överfulla båtar alla drunkningsliken Bilder på barn som spolats upp på land o ...